Islandshästen
Islandshästen är en förhållandevis liten ridhäst, vanligen mellan 130 och 145 cm hög, men både större och mindre hästar förekommer. Färgvariationen är stor och en riklig man och svans utmärker rasen. Islandshästen mognar sent och träningen påbörjas först vid fyra eller fem års ålder. De bästa och starkaste ridhästarna är ofta i 10-15 år och många hästar rids aktivt upp i 25-års åldern.
Gångarter
Förutom grundgångarterna; skritt, trav och galopp, har islandshästen tölt och många behärskar dessutom flygande pass. Tölten är, liksom skritten, en fyrtaktig gångart. Den har skrittens fotförflyttning men tempot varieras från ytterst långsam samlad tölt till ökad tölt i mycket hög fart. Tölten är bekväm för ryttaren som sitter nästan stilla i sadeln. Flygande pass rids i högt tempo på korta sträckor. Att rida alla gångarter till fulländning är en stor konst. Många fritidsryttare upptäcker med hjälp av träning och kurser den spänning och utmaning det ligger i gångartsridningen och blir så småningom intresserade tävlingsryttare.
Tävling
I de s.k. gångarts-grenarna, tölt, 4-gång och 5-gång, tävlar man på en ovalbana som är 250 m lång. Passgrenarna rids på en rakbana. Man tävlar i pass på tid över 150 eller 250 m samt i stilpass och speedpass.
Fritidsridning
Att rida islandshäst är en stark ryttarupplevelse. Egenskaper som följsam, stabil, villig, modig och kraftfull återfinns ofta i samma individ. Det finns en islandshäst för alla, men det gäller att välja noga för att hitta en häst som passar den egna ambitionen. Många rider helst i skog och mark och islandshästens förmåga att ta sig fram i terräng är välkänd. Men det är dock gångarterna som är islandshästens särprägel och den vanligaste orsaken till att man väljer just islandshäst. Här i Sverige är det ganska vanligt att islandshästryttare tränar bruksridning, distans, dressyr, hoppning och lättare körning med sin islandshäst.